Dagen före

Det är annandag påsk och dagen före min avresa till älsklingen Mai som är kvar i Thailand. Tyvärr vill Migrationsverket inte tro på vårt förhållande utan har kallat mig till en intervju den 18 maj så Mai får stanna kvar i Thailand när jag åker hem den 14 maj i väntan på bättre tider. Jag trodde att vi i Sverige var bättre på effektivitet o smidighet än andra länder i världen som är kända för sin "Red tape" = byråkrati. Tydligen är Migrationsverket inget undantag. Migrationsverket vill ha in ett tredje personbevis (på fyra månader) om mitt civilstånd samt nya kopior av passet och bilder på Mai och mig vilket jag skickade för en dryg månad sedan som mitt svar på Migrationsverkets frågor. Jag hänvisade även till den senaste bloggen. Jag tror inte ens att man har tittat på den bloggen. För säkerhets skull är det väl bäst att ha med allt Migrationsverket begär även om det känns överbyråkratiskt med alla dessa kopior och papper. Hur som helst bör denna resa stärka våra "aktier" om att vi har ett seriöst förhållande vilket faktiskt är med sanningen överensstämmande.

Jag har som vanligt resfeber inför av resan. Sover dåligt och har noll matlust. Resfebern hör till och jag botar den (som vanligt) med (lite?) whiskey.

Vad ska Mai och jag göra under 2½ veckor undrar ni kanske? Tja vad brukar par göra. Umgås förstås! Vi ska göra en resa till Chonburi och även besöka släktingarna i Hua Hin. I Hua Hin ska vi titta på hus också. Först på programmet står dock ett par dagar i byn Tung Bua Ngam där ytterligare någon släkting till Mai ska bli munk den 30e april.

Storebror Winnai som blev munk vid mitt senaste besök är dock återbördad till det civila livet. Två veckor i templet blev nog för honom. Längtan och saknaden efter fru, dotter och TV blev för stor vilket jag förstår. Det är  Winnai med fru Pattaya och dottern Pah 1 år som möter på flygplatsen tillsammans med Mai på onsdag morgon.

Jag talar med Mai i telefon varje dag. Ringer när jag vaknar på morgonen oftast vid 4 - 5 tiden: Sedan blir det ett par gånger under dagen. På kvällen Skypear vi när jag kommit hem fråm jobbet. Sedan vi träffades i höstas har det aldrig gått 24 timmar utan att vi setts eller talats vid. Tidsskillnaden är nu 5 timmar eftersom vi har sommartid i Sverige.

Vi ses snart igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0