Håller man inte till höger på sjön?
Thailand har alltid varit "ting tong" (smågalet) för oss västerlänningar. I dagens nyhetssändning på TV, som vi kan se via nätet i efterhand, visades bilder från Bangkok. Staden börjar återgå till det normala. Betalmotorvägarna högt upp i luften som inte varit utsatta för översvämningarna har fungerat som parkeringsplats för flyende bilägare under den värsta översvämningsperioden. Nu har många bilister kört iväg så att trafiken åter löper på bra. Myndigheterna har visat förståelse för människornas utsatta situation och tar inte betalt resorna på expressmotorvägarna tills vidare. Nere i det normala gatuplanet ligger vattnet fortfarande cirka 20 cm högt i de norra delarna av staden rapporterade treans nyhetssändning.
Jag trodde att jag hade sett det mesta i galet och udda trafikbeteende i Thailand. Nu fick vi se båtar och bilar köra på samma vattendränkta väg mot Bang Pa In. Det slog det nog alla rekord. Jo faktsikt man höll sig till vänstertrafik med såväl gummiflottarna som bilarna. Normalt är det "hela havet stormar" om ni tillåter uttrycket.
Hustrun gillar att titta på de ebarmligt dåliga Thaisåporna. Vad jag och hon inte förstår är hur europeiskt klassisk musik kan hamna mitt i de "spännande" thaidramerna där människor skriker åt varandra och riktar vapen mot varandra. Igår hörde jag "Hejsan morsan hejsan stabben". Ja ni minns kanske Cornelius Wreeswijks gamla slagdänga som egentligen är klassik musik. Har glömt vad stycket heter och vem som skrev det. I dag spelades följande kristna julmusik utan att Mai förstod att det är en jättekänd psalm i den anglosaxiska världen. Lyssna och njut av denna piporgelversion.
http://youtu.be/fw-sFhuCnxA
Jag trodde att jag hade sett det mesta i galet och udda trafikbeteende i Thailand. Nu fick vi se båtar och bilar köra på samma vattendränkta väg mot Bang Pa In. Det slog det nog alla rekord. Jo faktsikt man höll sig till vänstertrafik med såväl gummiflottarna som bilarna. Normalt är det "hela havet stormar" om ni tillåter uttrycket.
Hustrun gillar att titta på de ebarmligt dåliga Thaisåporna. Vad jag och hon inte förstår är hur europeiskt klassisk musik kan hamna mitt i de "spännande" thaidramerna där människor skriker åt varandra och riktar vapen mot varandra. Igår hörde jag "Hejsan morsan hejsan stabben". Ja ni minns kanske Cornelius Wreeswijks gamla slagdänga som egentligen är klassik musik. Har glömt vad stycket heter och vem som skrev det. I dag spelades följande kristna julmusik utan att Mai förstod att det är en jättekänd psalm i den anglosaxiska världen. Lyssna och njut av denna piporgelversion.
http://youtu.be/fw-sFhuCnxA
(G)rötmånad?
Sitter i soffan hemma och kommer just inte någonstans. I lördags hade jag inte fått kontakt med min mor på ett dygn och for till hennes lägenhet för att hitta henne sittandes på badrumsgolvet där hon suttit i nästan 2 dygn. Jag var orolig och blev lättad av att hon levde även om hennes kondition inte var den bästa. Mamma ville att jag skulle försöka lyfta upp henne men vid andra försöket smällde det till i min rygg och med ett jätteskrik blev jag helt utslagen. Som tur var hade jag redan innan lyftet kallat på dotter Linnea. Nu återstod bara att ringa efter ambulans till mamma. Två rätt "biffiga" ambulanspersoner (en kvinna och en man) hade stora problem att få upp mamma på båren så det var inte så underligt att min rygg pajade. Troligtvis fick jag diskbråck.
Nu har jag genomlidit en vecka med mycket värk i ryggslutet förutom de besvär jag hade redan innan med sprickan i högerbenet. Igår kunde jag äntligen ta mig till sjukhuset och hälsa på mamma. Tack gode Gud för Citodon som gjorde resan möjlig!
Det positiva är att mamma nu ska få hjälp. Hemtjänsten ska komma tre gånger per dag. Dessutom får hon larm i lägenheten. På måndag ska hon få komma hem igen.
Nog med elände!
Äldsta dottern Kristina befinner sig nu i Australien där hon blir kvar i 3 månader. Förmodligen sover hon i skrivande stunde då resan tog 28 timmar varav 22 timmar i luften. (Å jag som klagar på 11 timmar till Thailand!)
Apropå Thailand så ska hustrun åka till Thailand på en tre veckors resa den 28e. Känns som allt och alla överger mig nu medan jag själv bara blir sämre.
Det är inte lätt att gå ner i vikt heller när jag är hänvisad till kryckor och det är trist hemma. Funderade på att gnida in mig med OKQ8s avfettningsmedel men det funkar nog inte.
Vi närmar oss julen och med det den traditionella julmarknaden i Nynäshamn som är trevlig att besöka. Den 3e o 4e december kan vi lukta och smaka på julen.
http://www.njm.nu/affischer/Julmarknad11.pdf
Apropå Nynäshamn och Nynäsbanan. Trafikverket verkar ha grötat till det för sig. I augusti när södra delen av Nynäsbanan stängdes av stod att läsa i deras informsblad. "Den 21 november öppnar Nynäsbanan på nytt mellan Västerhaninge och Nynäshamn och då är dubbelspåret mellan Tungelsta och Krigslida klart". Så blir det inte!
Enkelspåret kvarstår hela sträckan mellan V-H och Tungelsta. Nästa år den 4 december 2012 är dubbelspåret färdigt mellan Västerhaninge och Tungelsta, enligt SL. Däremot lyckades Trafikverket bygga färdigt den nya mötesstationen i Nynäsgård och med den även nya förbättrade anslutningsspår till det gamla lokstallet som NJM har. NJM= Nynäshamns Järnvägs Museum. Jo, jag är medlem i NJM och följer deras arbete med att bevara gamla vagnar och lok.
Hur som helst är det skönt att järnvägarna byggs ut igen. Ni kommer väl ihåg 60-talet när nedläggningsbesluten haglade över Sverige. SJ-chefen Lars Peterson kallades allmänt för den perfekte brottslingen. " Han lämnar inga spår efter sig!"
Nu har jag genomlidit en vecka med mycket värk i ryggslutet förutom de besvär jag hade redan innan med sprickan i högerbenet. Igår kunde jag äntligen ta mig till sjukhuset och hälsa på mamma. Tack gode Gud för Citodon som gjorde resan möjlig!
Det positiva är att mamma nu ska få hjälp. Hemtjänsten ska komma tre gånger per dag. Dessutom får hon larm i lägenheten. På måndag ska hon få komma hem igen.
Nog med elände!
Äldsta dottern Kristina befinner sig nu i Australien där hon blir kvar i 3 månader. Förmodligen sover hon i skrivande stunde då resan tog 28 timmar varav 22 timmar i luften. (Å jag som klagar på 11 timmar till Thailand!)
Apropå Thailand så ska hustrun åka till Thailand på en tre veckors resa den 28e. Känns som allt och alla överger mig nu medan jag själv bara blir sämre.
Det är inte lätt att gå ner i vikt heller när jag är hänvisad till kryckor och det är trist hemma. Funderade på att gnida in mig med OKQ8s avfettningsmedel men det funkar nog inte.
Vi närmar oss julen och med det den traditionella julmarknaden i Nynäshamn som är trevlig att besöka. Den 3e o 4e december kan vi lukta och smaka på julen.
http://www.njm.nu/affischer/Julmarknad11.pdf
Apropå Nynäshamn och Nynäsbanan. Trafikverket verkar ha grötat till det för sig. I augusti när södra delen av Nynäsbanan stängdes av stod att läsa i deras informsblad. "Den 21 november öppnar Nynäsbanan på nytt mellan Västerhaninge och Nynäshamn och då är dubbelspåret mellan Tungelsta och Krigslida klart". Så blir det inte!
Enkelspåret kvarstår hela sträckan mellan V-H och Tungelsta. Nästa år den 4 december 2012 är dubbelspåret färdigt mellan Västerhaninge och Tungelsta, enligt SL. Däremot lyckades Trafikverket bygga färdigt den nya mötesstationen i Nynäsgård och med den även nya förbättrade anslutningsspår till det gamla lokstallet som NJM har. NJM= Nynäshamns Järnvägs Museum. Jo, jag är medlem i NJM och följer deras arbete med att bevara gamla vagnar och lok.
Hur som helst är det skönt att järnvägarna byggs ut igen. Ni kommer väl ihåg 60-talet när nedläggningsbesluten haglade över Sverige. SJ-chefen Lars Peterson kallades allmänt för den perfekte brottslingen. " Han lämnar inga spår efter sig!"
Independent
Det är mycket tankar som går runt i roten när man har ont i bla'na. Människan är världens konstigaste växt. Roten upp och bladen neråt.
Känner mig som en kanna omskakad nitroglycerin. Imorgon ska jag gipsas på höger fot och ben. Följden blir att jag inte kommer att kunna ta mig fram för egen maskin något jag gjort sedan 1-årsåldern med undantag för ett brutet ben när jag var 2½ år gammal alltså sommaren 1958.
Min hustru , Pitsamai, brukar nämna att vi faranger (blekansikten) är och vill vara ensamma. Det är något jag envist förnekar. Jag säger att vi svenskar är och att hon själv måste bli lite mer oberoende (independent) i Sverige. "Bra sås reder sig själv!" är mitt motto.
Nu måste jag alltså själv bli beroende av andra. Något jag intensivt hatar. Jag kommer inte att kunna köra bil eftersom jag inte får stödja på foten. Jag sitter alltså från och med i morgon eftermiddag i husarrest. Förhoppningsvis kommer den intensiva värken jag haft sedan den 8e september att klinga av när foten blir fixerad och gipsad. Det känns ändå som jag ska in på amputation. Tragikomiskt nog måste jag alltså bli lite mer thai i min stil här i Sverige. Mai kommer att ställa upp ingen tvekan om det. Hon är en riktig fixare liksom alla thaikvinnor. De är Thailands riktiga hjältar.
Varför oroar jag mig då? Födsel och ohejdad vana! Mais familj är inte drabbad av de pågående översvämmningarna. Däremot så längtar hon efter att träffa sina barn och vill att jag ska åka med. Det är i min nuvarande situation omöjligt. Inga pengar och ingen semester plus den värkande foten. Hon kommer att hjälpa mig och avstå från att träffa sin familj något jag känner dåligt samvete för. Jag är faktiskt beroende av henne nu och ofrivilligt hindrar jag henne från att träffa sina barn vilket givetvis smärtar mig. Allt har ju en lösning så det ska nog reda upp sig efter att vi passerat morgondagen hos ortopeden.
Jag önskar mig själv lycka till! Vad heter det nu på engelska? Break a leg!
Som avslutning lite "barnslig" och otroligt populär thaipop. Mi-chmi
http://youtu.be/-dAyszTDdVA
Absolut sist. Lär dig det thailändska alfabetet med sång.
http://youtu.be/Wts7LUEwU8M
Känner mig som en kanna omskakad nitroglycerin. Imorgon ska jag gipsas på höger fot och ben. Följden blir att jag inte kommer att kunna ta mig fram för egen maskin något jag gjort sedan 1-årsåldern med undantag för ett brutet ben när jag var 2½ år gammal alltså sommaren 1958.
Min hustru , Pitsamai, brukar nämna att vi faranger (blekansikten) är och vill vara ensamma. Det är något jag envist förnekar. Jag säger att vi svenskar är och att hon själv måste bli lite mer oberoende (independent) i Sverige. "Bra sås reder sig själv!" är mitt motto.
Nu måste jag alltså själv bli beroende av andra. Något jag intensivt hatar. Jag kommer inte att kunna köra bil eftersom jag inte får stödja på foten. Jag sitter alltså från och med i morgon eftermiddag i husarrest. Förhoppningsvis kommer den intensiva värken jag haft sedan den 8e september att klinga av när foten blir fixerad och gipsad. Det känns ändå som jag ska in på amputation. Tragikomiskt nog måste jag alltså bli lite mer thai i min stil här i Sverige. Mai kommer att ställa upp ingen tvekan om det. Hon är en riktig fixare liksom alla thaikvinnor. De är Thailands riktiga hjältar.
Varför oroar jag mig då? Födsel och ohejdad vana! Mais familj är inte drabbad av de pågående översvämmningarna. Däremot så längtar hon efter att träffa sina barn och vill att jag ska åka med. Det är i min nuvarande situation omöjligt. Inga pengar och ingen semester plus den värkande foten. Hon kommer att hjälpa mig och avstå från att träffa sin familj något jag känner dåligt samvete för. Jag är faktiskt beroende av henne nu och ofrivilligt hindrar jag henne från att träffa sina barn vilket givetvis smärtar mig. Allt har ju en lösning så det ska nog reda upp sig efter att vi passerat morgondagen hos ortopeden.
Jag önskar mig själv lycka till! Vad heter det nu på engelska? Break a leg!
Som avslutning lite "barnslig" och otroligt populär thaipop. Mi-chmi
http://youtu.be/-dAyszTDdVA
Absolut sist. Lär dig det thailändska alfabetet med sång.
http://youtu.be/Wts7LUEwU8M
